cheran

....att om man försover sig så riskerar hela dagen att bli förstörd!
Å lite så var det igår, försov mig ju som sagt på morgonen.

Och hoppträningen var inställd.

Och Anjou vägrade att bli lastad.

Och Zinnia fortsatt varm i sitt framben, med broddtrampet.

Jag hade totalt missat att det inte var någon träning, så var påväg till Knutsbol när Emilia ringde & berättade att Anjou vägrade gå på transporten. Så jag vände och åkte tillbaks till Valåsen. Anjou har varit en pärla att lasta. Men denna gång vägrade damen. Jag kastade upp ett rep det första jag gjorde och det blev hon livrädd & superstressad av och reste sig & drog iväg i full fart ut på vägen till de andra hästarna i hagen. Kunde dock infångas relativ snabbt och utan synbara blessyrer.
Sen provade Ellinor en stund, och sedan jag och när jag gett upp tog Ellinor tålmodigt över igen och efter 2,5 h fick hon henne att gå in i släpet. Puh! Bra gjort!

När jag styrde kosan tillbaks till Knustbol igen (x3 denna dag) så inser jag när jag kommer fram att ridhuset är becksvart & inga släp i sikte = ingen hoppträning! Bra för att jag slapp betala och dåligt för att jag engagerat Ellinor & Emilia i onödan. Suck!

Åkte och tog hand om Zinnia som var märkbart mer varm över kronrand & kota, gissningsvis pga onsdagens skrittpass med inslag av trav. Ringde ATG idag och rådgjorde med veterinär, som ej tyckte det var någon fara på taket så länge det ej finns svullnad och hon ej har feber och att värme tyder på läkning. Bara att inse att detta tar tid! Bara och fortsätta skritta mao!

Jaja, inte glatt & lyriskt inlägg denna gång. men det kanske också skönt, som omväxling ;-)