cheran

Det har varit tunnt med blogginlägg senaste tiden av lite olika anledningar, men nu är jag på g igen :-)
Nån som också är på g är Zinnia, har skrittat henne i 4 dagar. Broddtrampet läker fint och hon är inte ett öm längre, däremot lite svag värme över såret och upp mot kotan. Dessutom kom hon in i fredags med ett bakben svullet över skenan, det fanns ett ytte-pytte litet sår, så jag antar att hon sparkat på sig. Men även denna svullnad har nästan gått ner helt nu.
 
I söndags tog vi en härlig promenad i det vackra vädret (Minusgrader och strålande solsken), jag och sambon tog med Zinnia i grimskaft och utforskade lite 'nya' vägar. Härligt! Och igår bylsaade jag på mig termobyxor och varm jacka och trotsade utetemperaturen på minus 13 och skrittade (nästan) samma väg uppsuttet. Zinnia var lite spänd och skrittade på väääldigt sakta :-) Vid ett par tillfällen tvärstannade hon och jag kunde höra hennes hjärta slå snabbt, vid dessa tillfällen blir hon väldigt opåverkbar och står helt stilla som en staty. Väljer oftast att inte bråka så mycket med henne utan jag sitter lugnt i sadeln och väntar ut henne och klappar lite och inom några sekunder är vi på väg igen.
Kanske hörde hon eller kände lukten av något vilt?

Anjou fortsätter att gå bra och har lugnat ner sig betydligt. Hon lyssnar mycket bättre på förhållningar och det börjar bli dags att ställa lite högre krav på att hon ska gå fram bättre för skänkeln. Fortsätter jobba lite mera med galoppen på volt och med avsbrott såfort hon lägger sig på. I helgen fick hon gå ut i skogen både lördag och söndag. Emilia har börjat rida henne mera och det funkar superbra!