cheran

Igår var jag precis påväg till stallet när jag lyssnade av mina mobilmeddelanden. Där var ett meddelande från Helena som undrade vart jag var och om jag tänkte dyka upp på hoppträningen i Valåsen.
What??! Jag hade noga antecknat i min kalender att träningen var på torsdag och därför bara skummat igenom sms:et Helena skickade ut med ändrat datum.
Jag skulle ha ridit 17:30 och klockan var 18:20! Gahha! Men ibland har man tur! Transporten var redan kopplad på andra bilen, jag hade pengar i plånboken och jag fick lasthjälp av snälla Kajsa.

Hittade hästarna i hagen till knäna i gräs och släpade med mig en motvillig seg Zinnia som gått två halvdagar i gräshage.
Slängde in alla grejer i transporten och utan att ha bortsat hästen bar det iväg. Var på plats precis så att jag hann med att rida i grupp nr två som ska börja runt 19:00.
Zinnia var segt och kändes trött men efter lite hjälp av Niklas så fick jag stundtals hyffsad snurr på henne. Jag måste ta tag i detta att hon ej går undan för skänklarna! När hon är såhär 'seg' så ger jag lixom upp efter en stund och låter henne gå där i ett lite halvsegt, jämntjockt tempo. Jag måste bli mer konsekvent!

Vi hoppade en linje med 3 hinder med 17 meter emellan och red då på 5 galoppsprång. Jag tyckte jag fick igenom vänstervarvet ganska bra! Sen red vi lite linjer på voltspår snett igenom liten oxer, hinder på voltspår och snett igenom liten oxer. Vi höjde lite på slutet och red variationer av detta. Zinnia var helt klart trött, men Niklas tycket inte betesgång var någon orsak till att acceptera att hästen ej svarar för skänkel, och det har han ju rätt i!!!
Fick mycket bra hjälp och sammantaget är jag nöjd med träningen, det kändes ganska lätt fast det återigen blivit ett långt uppehåll i hopptränandet!