cheran

Det diskuteras mycket angående att Sveriges utbildningssytem för hästar (och ryttare) inte på långa när kan konkurera med övriga hästnationer (tex Tyskland, Holland, Danmark etc).

Jag har även reflekterat över, i mina ögon, 'konstig' hästhållning  

Eller vad sägs om
Hästar som är upprepat halta men som ej kollas av vetrinär
Hästar som varken fått vatten ute eller inne 
Hästar som står många och långa timmar i hagen utan gräs/grovfoder 
Hästar som är tunna som plankor och där ägaren säger att det 'går inte' att få upp hästen i hull'
Hästar som står på lösdrift utan vindskydd
Hästar som står på box i långa perioder utan tillgång till utevistelse överhuvudtaget
Hästar och då ffa unghästar som ej rids ut
Hästar som går med helt felaktigt eller inte alls inpassade sadlar 
Hästar som står inpakteterade med 4-5 täcken på vintertid
 osv osv

Det är ju väldigt vanligt att det är unga tjejer som äger och har fulla ansvaret för en häst och jag antar att ovanstående i de flesta fall är ren okunskap, men jag har även en misstanke om att man helt enkelt inte 'orkar' eller 'glömmer' fylla på tex vatten i hagen.

I bland tar man hjälp av och rider kontinuerligt för tränare och i andra fall blir man istället frustrerad för att hästen 'inte går bra' eller är 'dum i huvudet'.

Johan Ekenberg yttrade otroligt kloka ord på gårdagens träning i Knutsbol, han pratade nämligen om just ryttare
som inte klarade av hitta på övningar för att få sin häst lösgjord utan istället använde olika hjälptyglar och olika bett.

Jag har även mer än en gång under de dryga 30 år (OJ! Jag är gammal!!) jag ridit träffat på hästägare som tar illa upp om man försöker antyda att hästen tex inte får tillräckligt med mat eller rätt typ av mat eller att det kanske finns andra saker de skulle kunna förbättra i sin hästhållning.
Det är väldigt känsligt att få 'kritik' för hur man fodrar och tar hand om sin häst!

Dessutom verkar man tro att, graden av kunskap angående hästhållning/hästhantering, vara direkt kopplad till hur högt man tävlat. Dvs om man själv har tävlat LA så har man mer kunskaper än nån som tävlat LB osv oavsett om man själv
köpte hästen igår.   

Högt uppe på kunskapslistan ligger också veterinärer som antas vara experter på både foder och ridning, bara för att de är veterinärer.
Intressant egentligen, för det innebär att man borde kunna kontakta en distriktsveterinär som till vardags mest åker ut på ärenden avseende kor och grisar, tex, och då få foderrådgivning för sin häst.

Jag var själv 14 år när jag fick min första häst och jag har under åren säkerligen begått många mistag när det gäller hästhållning och foderstater. Nu några år senare tycker jag fortfarande att det är intressant att diskutera och få råd, för att min häst ska mås så bra som möjligt, men det är ju jag det ;-)