cheran

I går bar det iväg till Trossnäs utanför Lillerud i Karlstad och årets första terrängträning! Det var alltså andra gången i Zinnias 7-åriga liv som hon fick prova på terränghinder. Och det var så kul!

Vädret var perfekt och Trossnäs bana är underbar, den ligger i ett grustag där det växt upp en granskog med otaliga naturliga stigar och där finns alla terränghinder man kan tänka sig: stockar, stenar, smala hinder, kombinationer, vatten, nerhopp/upphopp och gravar och vi provade på det mesta.

Z var till en början lite reserverad och lite spänd men hoppade allt vi styrde på, om än med lite inramning från piloten. Men efter några språng började hon förstå vad det handlade om och bjöd fint mot hindret, det var bara att hålla om och  och åka med, hon frustade och tyckte det var jättekul! Hon blev tom så laddad att hon studsade på stället och hade lite svårt att stå stilla när de andra hästarna gav sig iväg, ha ha.

Första språnget över en lite stock


Efter att ha stannat och tittat en gång hoppade hon med spetsade öron :-)

Efter några språng hade hon som sagt var fått upp ångan och vi fick instruktion av tränaren att gasa på ordentligt efter nästa hinder, en stock, så att hon fick sträcka ut ordentligt.
Sagt och gjort, jag manade även på med spöet eftersom hon gärna springer och kniper lite och blir lite tittig. Vi vände och galopperade tillbaks över samma hinder och ökade galoppen rejält efter hindret, tanken är att hästen efter språnget snabbt ska tillbaks till fälttävlanstempo, ca 490/min.
Precis när jag börjar sakta ner, får Z syn på vattenhindret och en målad mur och kastar sig åt sidan. Hästen försvinner under mig och jag seglar mindre graciöst rakt ner i backen! Både Z och jag blev nog lika förvånade!

Som tur var var Z lättfångad och jag klarade mig undan med bara ett par blåmärken och vi kunde fortsätta till nästa hinder.

Det var en riktig kick, måste jag säga och lätt på topp 3 roligaste saker man kan göra med sin häst! (Jag hade även en snäll kamerakvinna på plats , så fler bilder kommer!)