Hjälpsamma hästmänniskor & 'hoppkänslan' är åter!
Igår körde det ihop sig rätt så rejält!
Jag skulle ha varit den som skulle ha hjälpt till, men istället fick jag en massa hjälp av andra snälla häst människor som ställde upp och hkjälpte mig så att jag både kom till och från hoppträningen på utsatt tid. Stort tack!
Hoppträningen gick faktiskt ganska bra! Det var ett tag sen jag hade en bra känsla och det var spännande att nu uppleva att jag faktiskt kunde komma till lite bättre ridning här.
Vi började på en linje med räcke-oxet-räcke och 4 + 4 galoppsprång. Det tog ganska många varv innan jag hittade rätt rytm och ridning vilket resulterade att vi kom in lite för kort och eftersom jag då fick trycka på för att räcka över på 4 så blev det, som ett brev på posten, trångt ut.
Ett par gånger blev det även 5 galoppsprång in, men till slut fick vi till det och då gick det även mycket bättre i vårt (mitt) svåra varv, vänstervarvet.
Sen övergick vi till att hoppa lite mera bansträckning, men fortfarande skulle vi jobba dem ordentligt. Hoppade runt ganska låg höjd och tyckte faktiskt att det kändes riktigt bra, och eftersom jag ville hitta 'känslan' så bad jag om ett varv till på samma låga höjd (istället för att jag ska börja ändra en massa, som jag alltid gör, eftersom hindren blivit 10 cm högre :-D ).
Andra varvet kändes faktiskt riktigt bra! Hon var ganska reglerbar och kändes mjuk och fin. Så nu är det bara som Niklas, alltid säger: jag måste hoppa mera. NÄR ska jag ta tag och gör det? ha ha
Jag skulle ha varit den som skulle ha hjälpt till, men istället fick jag en massa hjälp av andra snälla häst människor som ställde upp och hkjälpte mig så att jag både kom till och från hoppträningen på utsatt tid. Stort tack!
Hoppträningen gick faktiskt ganska bra! Det var ett tag sen jag hade en bra känsla och det var spännande att nu uppleva att jag faktiskt kunde komma till lite bättre ridning här.
Vi började på en linje med räcke-oxet-räcke och 4 + 4 galoppsprång. Det tog ganska många varv innan jag hittade rätt rytm och ridning vilket resulterade att vi kom in lite för kort och eftersom jag då fick trycka på för att räcka över på 4 så blev det, som ett brev på posten, trångt ut.
Ett par gånger blev det även 5 galoppsprång in, men till slut fick vi till det och då gick det även mycket bättre i vårt (mitt) svåra varv, vänstervarvet.
Sen övergick vi till att hoppa lite mera bansträckning, men fortfarande skulle vi jobba dem ordentligt. Hoppade runt ganska låg höjd och tyckte faktiskt att det kändes riktigt bra, och eftersom jag ville hitta 'känslan' så bad jag om ett varv till på samma låga höjd (istället för att jag ska börja ändra en massa, som jag alltid gör, eftersom hindren blivit 10 cm högre :-D ).
Andra varvet kändes faktiskt riktigt bra! Hon var ganska reglerbar och kändes mjuk och fin. Så nu är det bara som Niklas, alltid säger: jag måste hoppa mera. NÄR ska jag ta tag och gör det? ha ha
Kommentarer
Trackback