Trossnäs för andra gången
Det haglade i tisdags när jag var påväg hem från jobbet för att byta om innan stallet. Påväg ut mot stallet var det istället strålande sol och påvägen mot Trossnäs kom ytterligare en hagelskur 'från hell'. Man kan ju i detta läge undra vad man håller på med? Terrängträning när det haglar på tvären?
Som tur var blev det på nytt strålande när vi väl landat i Trossnäs. Denna gång tyckte jag nästan att vi fick göra lättare hinder än förra gången? Vi hamnade i en grupp med några unghästar, så det kan ju vara en förklaring.
Z fick hicka och stannade 15 m före en vit grind, men när hon fått gå fram och kolla på hemskheten så gick nästa anridning mycket bättre och hon hoppade utan tvekan. Generellt fick hon snabbare bättre bjudning och var inte lika 'slingrig', nu handlar det mer om att jag ska börja lita på att hon faktiskt kommer 'ta tag' i hindren, så att jag kan slappna av och rida med mindre kontroll. Efter den lilla graven busade hon tom lite och sköt rygg och ruskade på huvudet. Ha ha
Vi avslutade med att 'hoppa' vattnet, förra gången hade det ju inte riktigt tinat. Denna gång fick vi vada ner i vattnet, vilket hon gjorde med viss tveksamhet, sen var det ett litet upphopp ut.
Vi fick göra detta flera gånger och det behövdes eftersom det blev alltid lite tveksam skritt/trav ner i vattnet. Uphoppet var dock inga problem.
Slutligen fick vi skritta ner i vattnet, göra en u-sväng och skulle då trava mot ett upphopp med en stock över. Vi hade knappt styrfart, men påhejjade av tränaren så fortsatte vi ändå och hon skuttade plätt-lätt upp över stocken utan problem. Ha ha, jag hade aldrig trott att det skulle gå att hoppa nästan stillastående, men ibland blir man lite lurad och enkla hnder ser svårare ut än vad de är.
Riktigt kul är det iallafall och jag hoppas att vi snart kan åka tillbaks på fler träningar!
I kväll laddar vi för första hoppträningen utomhus!
Bilder från förra träningen i Trossnäs
Som tur var blev det på nytt strålande när vi väl landat i Trossnäs. Denna gång tyckte jag nästan att vi fick göra lättare hinder än förra gången? Vi hamnade i en grupp med några unghästar, så det kan ju vara en förklaring.
Z fick hicka och stannade 15 m före en vit grind, men när hon fått gå fram och kolla på hemskheten så gick nästa anridning mycket bättre och hon hoppade utan tvekan. Generellt fick hon snabbare bättre bjudning och var inte lika 'slingrig', nu handlar det mer om att jag ska börja lita på att hon faktiskt kommer 'ta tag' i hindren, så att jag kan slappna av och rida med mindre kontroll. Efter den lilla graven busade hon tom lite och sköt rygg och ruskade på huvudet. Ha ha
Vi avslutade med att 'hoppa' vattnet, förra gången hade det ju inte riktigt tinat. Denna gång fick vi vada ner i vattnet, vilket hon gjorde med viss tveksamhet, sen var det ett litet upphopp ut.
Vi fick göra detta flera gånger och det behövdes eftersom det blev alltid lite tveksam skritt/trav ner i vattnet. Uphoppet var dock inga problem.
Slutligen fick vi skritta ner i vattnet, göra en u-sväng och skulle då trava mot ett upphopp med en stock över. Vi hade knappt styrfart, men påhejjade av tränaren så fortsatte vi ändå och hon skuttade plätt-lätt upp över stocken utan problem. Ha ha, jag hade aldrig trott att det skulle gå att hoppa nästan stillastående, men ibland blir man lite lurad och enkla hnder ser svårare ut än vad de är.
Riktigt kul är det iallafall och jag hoppas att vi snart kan åka tillbaks på fler träningar!
I kväll laddar vi för första hoppträningen utomhus!
Bilder från förra träningen i Trossnäs
Kommentarer
Trackback
