Zinnia är taggad!
Jag skrev i mitt förra inlägg att det inte blir mer än huvudskakande när Zinnia busar, men efter de senaste dagarna så får jag revidera det uttalandet!
Jag vet inte om det är flytten, att hon trivs på ridbanan ute, att hon är klippt eller kanske rentav en kombination av samtliga faktorer, men hon har varit SÅ taggad! Stannat, slängt sig åt sidan, gallopperat iväg över hela ridbanan när hon blev rädd för nått ljud och höga bakuter/kosparkar.
Förutom dessa 'incidenter' så blir hon även ordentligt 'på' även i ridningen och det blir ordentlig stuns och driv i steget. Inte riktigt vad jag är van med, men jag antar att hon bara är allmänt nöjd eftersom hon frustar så skummet yr runt munnen.
I söndags var det dags för efterlängtad träning för Anna B igen. Zinnia var INTE nöjd över att få komma in ensam, och lämna de andra hästarna kvar i hagen, för att bli avputsad.
De där lindorna jag tänkt använda fick stanna kvar hemma, eftersom det knappt gick att borsta benen på den stäppande hästen. Än mindre gick det att trimma hovskägg och manutväxt eller utväxten vid grimman.
Som ni förstår så var vi inte det mest putsade ekipaget som anlände till Nysäter, men vad gjorde det?
Zinnia var nämligen jättefin och gjorde ett av sina bättre pass. Tror inte hon har känts så fin sen i våras, faktiskt.
Sedan det senaste passet för Anna så har bjudningen blivit bättre, vilket är steg nr 1. Anna skällde lite på mig för att jag måste vara mer nogrann från start, dvs så får jag inte tillåta att hon vinglar omkring, utan hon ska gå på det spår jag bestämmer. Sedan måste jag vara mycket snabbare med att kräva ställning i tex vänstervarvet.
Till nästa gång ska vi också jobba lite extra på fattningar, i balans och på tygeln.
Under ridpasset gjorde hon några ordentliga kosparkar och jag kan nog inte bara skylla på en pigg och glad häst.
Efter en liten analys har jag insett att jag, precis som när jag fick henne som 4-åring, återigen har börjat låsa innersidan på henne:
Zinnia kosparkar Hoppträning 081030)
Jag vet inte om det är flytten, att hon trivs på ridbanan ute, att hon är klippt eller kanske rentav en kombination av samtliga faktorer, men hon har varit SÅ taggad! Stannat, slängt sig åt sidan, gallopperat iväg över hela ridbanan när hon blev rädd för nått ljud och höga bakuter/kosparkar.
Förutom dessa 'incidenter' så blir hon även ordentligt 'på' även i ridningen och det blir ordentlig stuns och driv i steget. Inte riktigt vad jag är van med, men jag antar att hon bara är allmänt nöjd eftersom hon frustar så skummet yr runt munnen.
I söndags var det dags för efterlängtad träning för Anna B igen. Zinnia var INTE nöjd över att få komma in ensam, och lämna de andra hästarna kvar i hagen, för att bli avputsad.
De där lindorna jag tänkt använda fick stanna kvar hemma, eftersom det knappt gick att borsta benen på den stäppande hästen. Än mindre gick det att trimma hovskägg och manutväxt eller utväxten vid grimman.
Som ni förstår så var vi inte det mest putsade ekipaget som anlände till Nysäter, men vad gjorde det?
Zinnia var nämligen jättefin och gjorde ett av sina bättre pass. Tror inte hon har känts så fin sen i våras, faktiskt.
Sedan det senaste passet för Anna så har bjudningen blivit bättre, vilket är steg nr 1. Anna skällde lite på mig för att jag måste vara mer nogrann från start, dvs så får jag inte tillåta att hon vinglar omkring, utan hon ska gå på det spår jag bestämmer. Sedan måste jag vara mycket snabbare med att kräva ställning i tex vänstervarvet.
Till nästa gång ska vi också jobba lite extra på fattningar, i balans och på tygeln.
Under ridpasset gjorde hon några ordentliga kosparkar och jag kan nog inte bara skylla på en pigg och glad häst.
Efter en liten analys har jag insett att jag, precis som när jag fick henne som 4-åring, återigen har börjat låsa innersidan på henne:
Zinnia kosparkar Hoppträning 081030)
Kommentarer
Trackback
