cheran

Zinnia kändes ganska pigg och taggad inför första passet. Hon verkar tycka att det är lite extra kul att komma bort till nya ridhus, för då får hon alltid lite extra bjudning, vilket jag tacksamt tar emot.
Vi började att arbeta på voltspår i trav och Anis (Anna Aneheim) ville få henne mjuk och följsam och jag fick ställa omväxlande innåt och utåt. Hon var också på och korrigerade min sits: tillbaks med höger axel och fram med vänster höft, fram med underskänklarna och sänk vänster hand.

Sen fortsatte vi rakt ut med lite ställning i nacken/nosen med ett avbott per långsida. Här fick jag sitta emot med höften i avbrottet och vid igångsättningen kicka till lite med underskänklarna för att få sug i bettet.
Därefter övergick vid till galopp på mittvolten och här försann hela ytterbogen :-O Anis korrigerade detta snabbt genom att be mig att se vägen och att sitta på inner sittben och efter några varv kunde vi svänga som vanligt! Vi gjorde även några övergångar och i fattningarna fick jag sen understödja med lite ytterskänkel i fattningarna vilket gav jättebra resultat.
Jag fick även bra hjälp i väntsergaloppen när vi red rakt ut och sen snett igenom: I hörnen fick jag instruktion att krama med vänster tygeln och kicka till med väntser skänkel för att sedan, snett igenom enbart använda vänster hjälperna.

Jag gillar verkligen Anis som tränare eftersom ridningen blir väldigt mjuk och följsam och det resulterade i att Z fick bra bjudning och sög mot bettet och att hon var väldigt lätt i handen och bar sig själv.

Efter att sista ryttaren ridit bjöds det på god tacotårta och rött vin och till dessert citron- och marängpaj, jordgubbspaj och blåbärskakor. Som ni förstår var det inte bara hästarna som sov gott den natten :-)

Zinnia på Markebäck dag 1

Igår var det dags för hoppträning igen. Dagen till ära krängde jga på mig Domani-ridbyxorna som hängt oanvända ett bra tag. Och jag fick plats i dem! Wii! Nu återstår bara att seom jag kommer i ridkavajen också, eller om jag får backa tillbaka till den inte alltför tighta varianten. Ja, det finns mer att ta av :-)))

Träningen igår var helt ok. Fortsatte mitt upplägg med framridning i friskt tempo och mjuk hand och det verkar ge resultat för hon var faktiskt snäppet bättre i går! Efter att ha varit på henne och duttat med spöet för att väcka uppp den långsamma bakdelen blev hon riktigt fin i traven när vi väl började hoppa. Hade ett väldigt mjukt stöd i handen men samtidigt sug fram till bettet.

Vi hoppade fram på ett litet räcke med trav bom, landa och lägga en volt till (ve och fasa) vänster varv. Otroligt nyttig övning för oss. Hela passet bjöd faktiskt på mycket vänstersvängar. Därefter la vi till vänstersväng och ett räcke på volten
och avslutade sen med hela linjen plus en trippelbarr snett igenom, långsida oxer-räcke relaterat avstånd 6 galoppsprång, in på volten och över räcket, lång anridning och en kombination på andra långsidan.
Vi fick väl inte till det riktigt lika bra i galoppen som i traven, men det var ganska ok. När hindren kom upp lite började jag direkt att ratta lite för mycket, men som tur är så är ju Z en klippa och reder ut situationen ändå. Jag har helt klart mycket att jobba på, som min balans tex, men det var helt klart bättre i den mån att Z var betydligt snärtigare (om man nu kan säga det om henne) och därmed mjukare.

Jag kan säga att jag var helt slut efteråt! ha ha

Zinnia på hoppträning för Anna Danielsson dec -09.

Jag hade gjort klart stallet och fixat hästen och i precis lagom tid skrittade vi ner till ridhuset. Dagen till ära fick Zinnia inviga sina nya 'noname' fleecelindor och schockemöhle-shabraket. Jag matchade lite extra med ett blått ylletäcke med röd/vita kantband. Ska man vara fin så ska man :-)))
Jag var i valet och kvalet över de där lindorna, inköpa på Skandinavium, och ångrade halvt som halvt att jag inte investerat i ett par schockemöhle istället. Men dessa till var faktiskt helt ok (och hälften så dyra).




Började rida fram och koncentrerade mig enbart på att hon skulle gå fram. Z kändes ganska pigg, men lång och lite långsam. Dessutom skovlade ytterbogen på någonstans långt utanför hästkroppen. Speciellt i höger varv har jag ridit henne allldesles för förböjd ett tag och nu när hon inte gått ordentligt på ett tag, så framkom detta ändå mer.

När det blev vår tur berättade jag för Johan att Z haft tappsko och varit lite öm/varm, men att det blivit succesivt bättre
men att jag pga detta ej kunnat rida ordentligt på ett tag.
Vi började på samma sätt som förra träningen, i skritt och med långpisken :-))) för att kvicka upp bakbenen och få bort de passartade tendenserna. Hon tar ju detta riktigt bra och Johan behövde inte fösa med långpisken så länge, i stället fick jag vara på med spöet för att kvicka på henne.

Vi arbetade i hela passet med ren grundridning, dvs stadig form, jämn på båda tyglarna, nosev vid lodplan, låg hand, bettet på lanerna och så fick jag hela tiden tänka 'samla' och sen peta på med spöet för att kvicka upp bakdelen.
Det är helt otroligt vilken skillnad det blir när hon blir kvickare i de där, vanligtvis lite långsamma bakbenen!

Vi behöver båda två, mest jag antagligen, mala på med sånt här jobb för att hitta rätt. Z fick en hel del beröm och Johan tycker hon är väldigt trevlig och det är hon ju verkligen. Han tyckte att hon tog ridningen (& långpisken) på helt rätt sätt, dvs trots att hon spänner till först så slappnar hon av väldigt fort och är påverkbar på ett bra sätt och att hon är arbetsvillig och ställer upp och vill jobba. Men att jag måste vara på henne och verkligen visa hur jag vill ha det.

Så nu är det bara att trimma på inför tävling nästa helg, synd bara att det inte är ett Johan-pass nästa torsdag igen ;-)
Kollade av tappsko-frambenet efter passet och faktum var att jag tyckte att värmen fatiskt hade lagt sig lite till, så det verkar gå åt helt rätt håll. Skönt!

Igår fick vi verkligen våra fiskar varma! Johan plockade fram den beryktade långpisken och jagade oss med, eller som han själv sa: 'nu har jag terroriserat er ganska ordentligt'.
Jag får dock skylla mig själv eftersom vi innan passet pratade om att Z ibland har lite dålig bjudning och att hon bli passartad i skritten och att hon är lite 'entaktig'.
Z är ju dock av den mellankoliska typen och tog inte så illa vid sig och VILKEN BJUDNING! WOW! Hon kom verkligen igång i kroppen och bakbenen tryckte på ORDENTLIGT, en riktigt mäktig känsla!

Vi började i trav på volten och sen fick jag korta steglängden så mycket jag kunde innan övergång till skritt och så snabbt igång till trav. Sen några galoppfattningar och samma korta steglängd innan avbrott till trav.
Ganska snabbt kom långpisken, som sagt, fram och vi gick tillbaks till skritt. Här fick jag bara hålla ihop henne och tänka på att inte förböja i höger varv, utan hela tiden rakrikta fast ändå rida på volt. Såfort hon visade antydan till pass skjutsade Johan på henne lite.
Sen samma sak i trav och galopp, som jag ofta upplevt så blir allt så mycket enklare av att bara få rätt bjudning, och det var oerhört mycket lättare att koncentrera sig på att ha bettet på lanerna, att huvudet är mellan frambenen och att båda bakbenen är palcerade under kroppen. Ja, verkligen riktigt häftigt!
I vänstervarvet fick vi kämpa på lite mer, som vanligt och jag måste tänka på att rida med låg hand här och i detta varvet ska jag ställa igenom mera.

Focus till nästa träning är alltså:

-Rida rakare i högersidan
-Bettet på lanerna  -låg hand
-Jämt stöd på båda tyglarna
-Galoppera på i vänstervarv och ställa igenom sidan ordentligt
-Sjunka ner i sadeln i fattningarna
-Ge Z känslan av att jag är nöjd och att hon gör rätt, när jag är nöjd

Z var genomsvettig och nöjd efter passet och matte var mer än nöjd! Och så återstår frågan, KAN man hyra in en piskförare på tävling?

Idag bär det iväg till Köping för att hämta en häst till en kompis! MYCKET spännande!

Zinnia - Winnia