cheran

Eklunda bjöd på unghästclinic på fredagskvällen. Eamon Hickey visade hästhantering och hur han satt in och tränsade unghästar.
Och jag kan bara WOW! Vilken hästkarl! Det var inget daltande utan han visade lungt och bestämt hur och vad han ville att hästen skulle göra.
Mycket stark kontrast till när tex (unga) tjejer klär sina hästar i rosa täcken och gullar med dem :-)))
Om våra ridskolor och hästgymnasium anställde dylika hästkarlar så skulle hästhantering och hästkunskap var på en helt annan nivå.  

Här är ett klipp från svt.play som visar samma clinic.

I pausen visade Benny Sir Oldenburg för hand och WOW igen !!! Vilken snygg hingst! Inte en tillfällighet att han ligger i topp på betäckningstatistiken i år. Riktigt mycket hingskaraktär, kolsvart & snygg, högställd, högrest och med frambenen i hankan i traven. MEN det var mycket temperament och han var högt och lågt.

I förrgår blev det en extrainsatt vilodag för det var verkligen busväder ute. Det regnade och det blåste på snedden. Efter två dagar i ridhus var det heller inte aktuellt att rida inne igen, så jag skolkade helt enkelt :-)

Istället fick det bli en tur ut igår, oavsett att vädret var detsamma. Jag känner mig alltid så hurtig när jag ger mig ut i dåligt väder, men samtidigt tänker jag på alla som faktiskt inte har tillgång till ridhus och alltid rider ute, och då är jag ju inte så hurtig trots allt :-)
Tog in hästarna och gav dem em-mat innan jag klädde på Z och gav mig ut i full mindering: regnchaps, reflexväst och pannlampa. Z gick på snedden först, för att skyla sig mot stormen, men när vi kommit ner en bit på vägen och fick lite mera skydd från träden etc, så tyckte hon det var riktigt roligt och gick och småfrustade och klev på ganska bra. Ännu bättre fart hade jag på hemvägen, efter att vi hade travat en sträcka.
Av nordsvensk-Zinnia fanns nu inget spår, nu var hon istället på tårna och att även manen är friserad gör såklart sitt till.

Tillbaks i stallet fixade jag allt, mockade, ströade men ny halm, fyllde vatten inne och ute och fixade maten innan jag åkte ner för att titta på Johan-träning som var lika lärolik som vanligt.

Den efterlängtade grimman, strl cob och svart, var slut i butik och kommer ej förrän i slutet på nästa vecka. Buhh! Lille Caspian får klara sig med sin ponnygrimma ett tag till. Undrar vem som är ledsnast? Han eller matte?

Den finns visserligen i flera andra färger, så jag kanske skulle byta färg? Striped/navy, Brown/brown, Silver/navy, Camel/brown, Grey/black, Black/black, Light blue/navy, Green/black, Navy/navy

Andra små ilands-glädjeämnen är att ridsport dimper ner i brevlådan idag och att det är Johan-träning. Jag ska vara sedvanlig läktarryttare, tänkte jag, men har nu faktiskt, skrivit upp mej som reserv. Känns som det är dags för en dressyrträning!
Har även anmält mig till vårt KM på söndag www.ryttarteam.se
Inte för att vi är startklara, utan mer för att bara vara med och att det är nyttigt att rida program. Påtal om program så vore det kanske dags att plugga in programmet :-)

Jag var väldigt trött i går kväll och funderade på om jag skulle rida ut en sväng istället för att gå till ridhuset. Men till slut valde jag ridhuset i allfall och Jenny och Piggen följde med ner i mörkret.
Väl framme var vi fler ekipage därinne än vi nånsin varit förut, 7 st!!!
Lite svårt då att få till vettig ridning, speciellt som jag vill kunna rida så mycket framåt som möjligt. Hur som helst blev det ett halv-ok pass, red på ganska ordentligt och Z, ak nordsvensken, känns faktiskt bättre och bättre, med det menar jag absolut inte att hon går BRA, men om jag jämför med tuggummi-hästen jag rattade runt i torsdags, så har det faktiskt hänt endel :-)
Red mycket på volt och hon är ganska svajjig och skjuter ut bogen, men jag får nu bättre stöd i handen och nu travar hon bättre, även om jag fortfarande får vara 'på' henne ofta.
Galopperade även lite grann och faktum var att jag fick bäst bjudning i vänster varv, det fattas fortfarande lite innan den där känslan av att man sitter upprätt och hästen 'växer' framför sadeln, men jag är i nuläget ganska nöjd ändå, hon är ju inte riden så många veckor sedan senaste 'vilan'.

När vi kom tillbaks till stallet så låg Caspian och snusade i boxen, tror nog Z kunde tänka sig att göra det samma, för hon var nog ganska trött. För att inte tala om hur trött ryttaren var!

Fortfarande ingen grimma till Caspian, hoppas verkligen den kommer idag!

Har hunnit med två ridpass i ridhuset där jag bara ridit på fram med så lite hand som möjligt. Jag har struntat i vart hon har haft huvudet och travat och galopperat i friskt tempo, jag försöker även att inte gnaga med skänkeln och när jag lägger på spöet så vill jag ha en reaktion.
Redan efetr pass nr 2, igår, så märkte jag stor skillnad när jag travade av. Då hade jag en häst som låg jämt på båda tyglarna och som bar bakbenen under sig och vips så kom ju lite form också. Till skillnad mot i början av passet då vi flängde runt i värsta ponny-ryttarstil med stora kliv och huvudet rak upp, ha ha.

Det är helt klart så att jag ridit lite på bjudningen jag fått utomhus och som då maskerar det faktum att hon ej går fram för skänkeln och att hon är långt ifrån rakriktad.

Var i ridhuset ganska länge igår, mycket pga att vi var flera där och red samtidigt och då blev det lite småprat och inte bara ridning. Skrittade sen hemåt i månsens sken.
Samma måne sken för övrigt imorse när jag hade stalljour. -6 visade termometern på. Brrr!

I fredags hade jag semester från jobbet av den anledningen att vi hade tänkt åka till Flyinge och Breeders. Så först skulle vi åka, sen inte och så skulle resan bli av iallfall, men så fick jag hoppa av iallfall. Många turer alltså!
Det blev hästar så det räckte iallfall :-)

Hade stallet på morgonen innan jag åkte upp till Anki för att följa med henne på träning i Botorp. Nyttigt och intressant!
Därefter åkte jag hem för att äta lite frukost, innan det bar iväg med hästsläp för att hämta Cherry och tillbaks till stallet för att möta upp hovslagaren som skulle verka mor och son. Moderns sköter sig alltid exemplariskt, men vad roligare var, var att även sonen tog det hela med ro och stod snällt som ett ljus (i allafall nästan) när hovslagaren verkade. Skönt!

Sen gjorde jag alla stallsysslor: fyllde höpåsar, gjorde kraft-hinkar och mockade, ströade och fyllde på vatten inne och ute. Lasta Cherry och körde tillbaks till Amalia och sedan vidare till stall Lervik för en fikastund och lite hästskvaller. Trevligt!

Idag hoppas jag att Caspians nya grimma kommer med posten, jag har beställt från Färjestads ridshop. Superbra service och man får sakerna jättesnabbt! 

Skrittade ut en långtur med Jenny igår. Alltid trevligt med sällskap och Z tyckte det var spännande i halvmörkret & blåsten. Men vad kallt det blev! Hade långfillingar på mig och tjock mössa & vantar, men frös ordentligt på vägen hem.

Letade fram alla mina skrtt-täcken igår, eftersom jag har klippt Zinnia. Hon blev inte så 'rutig' denna gång, och päsen var relativt blank, men av någon anledning har hon flera olika nyanser av brun. Borde ha tagit den vildvuxna manen med, men det får bli en annan dag.
I kväll är det hoppträning för Niklas. Ska bli så skoj! Det får bli ett lugnare pass, eftersom hon ej är i full gång.

I morgon ska Caspian verkas, ska bli spännande :-)))

Bjuder på ett litet filmklipp från dec förra året. Hoppträning för Anna Emanuelsson

Å vad härligt det är att vara 'igång' igen! Har ridit ett par pass på bana, varierat på fotbollsplanen och utebanan och i helgen har vi varit ute i skogen. Jag har bestämt mig för att försöka bibehålla så bra bjudning i Zinnia som möjligt, och det betyder så lite ridning i ridhus som möjligt :-)

I fredags red vi ett pass på fotbollsplanen. Tränade på min oliksidighet och försökte rida 'övningar' anpassat till detta. Tex funkar sjänkelvikning väldigt bra för att jag ska rida så liksidigt som möjligt. Kom på att jag i vänstrevarv försöker 'bära' runt henne och rider då med ALLDELES för mycket hand, medan jag i höger varv 'slappnar av' och kan rifda mer för sits och skänkel. Red även mycket övergånagar eftersom Z till en början var väldigt älgig och gjorde sig lång och rak och låg på ordentligt i handen. Övergångarna är då bra, tycker jag, för att få henne mer uppmärksam på förhållningar.

Lördag och söndag var vi ute och galopperade i skogen, varvat med mycket skritt eftersom vägarna är ganska hårda och damen är fortfarande under igångsättning. Galopperar på gärdena och har hittat en sträcka med ganska bra sand underlag. Tror det var en av de första gångerna som Z galopperat med bra bjudning ute, hon blir ju ofta ganska spänd. Men idog uteridning ger resultat även på den fronten :-)

Igår traskade vi ner till utebanan och red för första gången där med belysning. Det blåste ganska ordentligt, men som sagt, ska man hålla sig från ridhus så ska man :-)
Blåsten och allt gjorde att Z var riktigt på tårna och då blir hon lixom 'tom', bara kröker på nacken och man har sytråd att hålla i. Då gäller det att driva på fram utan att hon för den skull får ila iväg. Började i skritt och gjorde lite halter, försökte få henne att länga ut halsen för att undvika kort och spänd passgång.
Z har en olat och det är att i halten helt 'slå sig fri' och vickar jag på bettet i det läget backar hon och lägger jag emot skänkeln så går hon direkt åt sidan. Antar att detta har med avsaknad av rakriktning att göra. Nu försökte jag vara nogrann med att hon skulle stå på tygeln även i halten. Först blev hon ganska frustrerad och förstod nog inte riktigt vad jag menade, men efter några varv löste vi det ganska bra.

Därefter jobbade vi i trav med mycket halvhalter och slutligen blev det lite galopp. Vid det laget var hon faktisk ganska fin och bärig. Det är så mycket lättare att rida när man har så fin bjudning! Baksidan av detta är en häst som är beydligt mer på tårna, tex galopperade vi i lugn rytm på stora mittvolten i höger varv, när hon helt utan förvarning kastar sig ut i vänster varv när vi är på väg emot spåret. Ha ha
Vet ej vad hon såg/hörde, men av nån anledning så är huset mittemot ridbanan riktigt läskigt stundtals.

Mätte Caspian igår och kan konsatera att han verkar ha stannat i växten sen han flyttade hem. Han är fortfarande ca 155 cm i amnken och 156-157 på rumpegumpen.
Häromdagen ställde jag upp honom på gången och gick och mockade, inga som helst problem! Inte ens när han backade så att kedjorna stramade blev han upprörd, och ingen tendens till att försöka slita sg loss, vilket vore det normala. utan matte kunde skjuta på framåt till normal position igen. Lillsnutten!

Caspian löshoppar för första gången i sitt 1½ åriga liv och
hoppviljan är det minsann inga fel på :-)

Förberedelser

1:a gången över bommar

Caspian löshoppar räcke 1:a gången

Räcket igen

Caspian löshoppar oxer 1:a gången

Det diskuteras mycket angående att Sveriges utbildningssytem för hästar (och ryttare) inte på långa när kan konkurera med övriga hästnationer (tex Tyskland, Holland, Danmark etc).

Jag har även reflekterat över, i mina ögon, 'konstig' hästhållning  

Eller vad sägs om
Hästar som är upprepat halta men som ej kollas av vetrinär
Hästar som varken fått vatten ute eller inne 
Hästar som står många och långa timmar i hagen utan gräs/grovfoder 
Hästar som är tunna som plankor och där ägaren säger att det 'går inte' att få upp hästen i hull'
Hästar som står på lösdrift utan vindskydd
Hästar som står på box i långa perioder utan tillgång till utevistelse överhuvudtaget
Hästar och då ffa unghästar som ej rids ut
Hästar som går med helt felaktigt eller inte alls inpassade sadlar 
Hästar som står inpakteterade med 4-5 täcken på vintertid
 osv osv

Det är ju väldigt vanligt att det är unga tjejer som äger och har fulla ansvaret för en häst och jag antar att ovanstående i de flesta fall är ren okunskap, men jag har även en misstanke om att man helt enkelt inte 'orkar' eller 'glömmer' fylla på tex vatten i hagen.

I bland tar man hjälp av och rider kontinuerligt för tränare och i andra fall blir man istället frustrerad för att hästen 'inte går bra' eller är 'dum i huvudet'.

Johan Ekenberg yttrade otroligt kloka ord på gårdagens träning i Knutsbol, han pratade nämligen om just ryttare
som inte klarade av hitta på övningar för att få sin häst lösgjord utan istället använde olika hjälptyglar och olika bett.

Jag har även mer än en gång under de dryga 30 år (OJ! Jag är gammal!!) jag ridit träffat på hästägare som tar illa upp om man försöker antyda att hästen tex inte får tillräckligt med mat eller rätt typ av mat eller att det kanske finns andra saker de skulle kunna förbättra i sin hästhållning.
Det är väldigt känsligt att få 'kritik' för hur man fodrar och tar hand om sin häst!

Dessutom verkar man tro att, graden av kunskap angående hästhållning/hästhantering, vara direkt kopplad till hur högt man tävlat. Dvs om man själv har tävlat LA så har man mer kunskaper än nån som tävlat LB osv oavsett om man själv
köpte hästen igår.   

Högt uppe på kunskapslistan ligger också veterinärer som antas vara experter på både foder och ridning, bara för att de är veterinärer.
Intressant egentligen, för det innebär att man borde kunna kontakta en distriktsveterinär som till vardags mest åker ut på ärenden avseende kor och grisar, tex, och då få foderrådgivning för sin häst.

Jag var själv 14 år när jag fick min första häst och jag har under åren säkerligen begått många mistag när det gäller hästhållning och foderstater. Nu några år senare tycker jag fortfarande att det är intressant att diskutera och få råd, för att min häst ska mås så bra som möjligt, men det är ju jag det ;-)
 

I går bar det iväg på löshoppning i Botorp med lille Caspian!
Funderade endel på hur jag skulle köra honom, lös eller uppbunden, men valet föll på att transportera honom på det enda sättet han åkt hittills, lös i en tom transport, dvs med både mellanvägg och bom urplockad. Eftersom han än så länge stått uppbunden endast vid tre tillfällen (som jag känner till) så kändes det säkrare att inte binda upp honom.

Han är ju inte heller lasttränad över huvudtaget, men med en hink full av godsaker stod han i släpet på 2 minuter, han blir inte heller speceillt oroad över att lämmen stängs eller öppnas bakom honom, lite spänd såklart, men inga tendenser till att försöka backa eller så. Jag backar honom inte heller ur transporten (än), utan låter honom vända sig runt innan han kliver ur.
Han är precis som sin mamma, helt orädd och i princip helt otittig, även när han kommer bort. Vi gick några varv i ridhuset där de andra byggde fram inför löshoppningen, han var såklart lite högre än vanligt, men klev snällt på trots spändheten, kom på så här i efterhand att han ju faktiskt aldrig ens gått över en bom innan, men det fanns inte minsta spår av tveksamhet när vi skrittade över de nerlagda bommarna.
När det sen bev dags att släppa honom lös, så fattade han ganska omgående var detta handlade om & galopperade över det nerlagda räcket och den nerlagda oxern och stannade sen nere vid Evelina som stod beredd med godishinken efter 'hindren'.
När jag släppte honopm för tredje gången så hade han verkligen förstått hela grejen och galopperade iväg med ordentlig bjudning så fort jag släppte. Han fick hoppa några spång med endast det bakre hindret upplagt till ett litet räcke och som vi sen gjorde om till en liten oxer. Jag kan konstatera att det iallfall inte är några fel på hoppviljan!
Sen gick vi några varv ute på gårdsplanen innan vi lastade och faktiskt lät honom stå själv i den parkerade transporten en liten stund innan vi åkte hemmåt.
Hur okomplicerat som helst!

Har lite videofilmer från löshoppningsdebuten, som jag ska försöka ladda upp. Återkommer!

Nu behövs inte bara mössa utan nu ska jag leta fram långkalibaner och underställströja. Brr vad kallt det var igår när jag skrittade ut en tur. Z fick välja väg och då blir det aldrig vägen ner mot ridhuset, ha ha. Istället styrde vi kosan över vägen och in mellan alla hus, uthus, hagar etc etc. Där finns det mycket att titta på! Z tycker alltid att den vägen är mycket mera spännande och blandar skritt med bra bjudning med att vara 'stålfjäder'spänd ha ha.
Men det kan hon väl få vara efter ca 2½ vila.
Planen med henne är annrs att börja jogga på ganska snart, eftersom hennes vila ej beror på led/senskada. Vi siktar mot att ev kunna vara med på KM:et den 30:e october.

Var nere i ridhuset igår kväll och tittade på lite fina hästar. Kunde konstatera att det inte bara är Z som blivit rejält ullig :-)

Bilden är lånad från www.dressyrmupparna.com 

I morse visade termpmetern på 0 grader så då fick jag användning för den fina mössan från KRT. (Tack, tack!)
Det har varit några kyliga men vackra höstdagar vilket man uppskattar när man håller på med hästar.
Tog en promenad med Zinnia igår, hon såg ut som en stoppad korv när hon kom in från hagen. Det ser ut att finnas minimalt med gräs, men Zinnia är en riktig damsugare som skulle kunna leva på noll och ingenting och ändå gå upp i vikt?!
Dessutom har hon blivit ullig som en raggsocka, så snart åker klippmaskinen fram!
Som tur är så är hon snäll som ett lamm att klippa.

Caspian är fortfarande väldigt tunn, man kan se revbenen och överlinje, bog och rumpa är väldigt kantiga. Jag tycker ändå att jag ser en antydan till ev. vikuppgång sedan han kom, så jag fortsätter att göda på. Det tar ju tyvärr tid att få upp en häst i hull när de väl tappat.

Det skuljer lite på Caspians och Zinnias foderstater:


Zinnia, 6 år hannoveraner, ca 580 kg                      

morgon:
0,25 kg havre
2 kg hö

em:
mörötter + äpplen
2 kg hö

kväll:
0,25 kg  havre + mineraler + kalk
2 kg hö


Caspian, 1 år hbl, ca 350kg

morgon
0,5 kg kornkross
2 kg hö

em
0,5 kg lucern
3-4 kg hö

kväll:
0,5 kg lucern + mineraler
0,5 kg hippo breed
4 kg hö

Än så länge får hästarna inget em-hö, eftersom det fortfarande finns lite gräs att plocka med i hagarna. Desstom står de på på halm och av de två kärrorna ny halm jag kör in till Z  varje dag så skulle jag jag gissa att hon käkar upp, ja 2 kärror :-)))) 

Jag har gjort vidare eftersökningar på täckes-fronten, och ja jag kan konstatera att Caspian faktiskt är ca 135 cm lång :-O
Andra gången gick det också lättare att lägga på prov-täcket i fleece. Vet inte riktigt hur jag ska göra med täckes-inköp nu. 135 cm -täcke känns som om det kan vara urväxt inom kort och befintligt 140 cm är alldeles för stort i bogen och ser ut som en kjol på.

Kastreringsåret är nu nästan helt läkt och Caspian har ÄNTLIGEN fått sällskap i hagen. Zinnia får agera lekmoster eller lekmonster. Hon accepterar INTE att det äts ur samma hö-hög, men som den flockledare hon är, sker tillrättavisning vänligt men bestämt.
Caspian fortsätter att stå som ett ljus uppställd på gången, när jag för tredje (?) gången ställde dit honom för en välbehövligt avborstning. Det funkar även bra att ta hovarna numera, inget spark och än så länge har han lyckats hålla balansen utan att trilla ihop.
Ja, det krävs inte mycket för att matte ska tycka att han är en stjärna, ha ha.

Har ÄNTLIGEN börjat skritta Zinnia igen. Överbenet har fortfarande modell gigantiskt, men hon är betydligt mindre besvärad och jag håller tummarna för att vi nu ska kunna sätta igång, igen!

Caspian fick prova ett fleece-täcke i går, han är inte riktigt nöjd över att ha ett 'skynke' på ryggen, men accepeterar det. Lite mer träning kommer nog behövas innan det kan bli premiär i hagen. Jag är egentligen mot täcken på unghästar, men jag har tänkt att ha ett i nödfall och om det blir rikttigt dåligt väder. Det är inte alla hagar i stallet som har naturligt skydd.
Täcket han fick prova var 135cm och passade precis :-O, men jag misstänker att detta kanske var ett litet täcke com inte riktigt stämmer överens med storleken. För inte kan han vara så 'lång'?!

Det blev en ny trommelad ner till ridhuset i fredags för att Caspian skulle få busa av sig. Nu har han äntligen förstått att det är ganska kul att 'rejsa' omkring, så denna gång blev det faktiskt lite bakut, bocksprång och några slide stopp. Hade videokameran med för att förhoppningsvis kunna filma lite av den fina traven han visat upp föregående tillfällen, men som sagt denna dag blev det mest bocksprång på filmen :-)

Fina Zinnia har snart vilat 2 v, så denna veckan kommer jag antagligen att börja skritta henne. Skönt, för jag är verkligen ridsugen!