Sko på sniskan
Igår klädde jag mig tunt när jag åkte till stallet, rustad för en power-walk med vackraste Z. Jag blev välkomnad med ett gnägg när jag parkerade vid stallet, hästarna stod redan parkerade vid insläppet.
Jag klev direkt in i hagen, tanken var att slänga in lite sly, som behändigt nog blivit averkat sisåsär 10 meter från hagen. MEN! Vad skådar mina ögon?! Zinnias ena framsko sitter på tre kvart! Halva skon satt utanför hoven och halva skon innaför. Efter några telefonsamtal och sms hittade jag både hjälp att dra av skon och att få den ditslagen igen. Härligt med hjälpsamma människor!
Powe-walken för Z blev inställd och istället tog jag med mig unge herr Vilde Bill. Han följde med sin matte med spetsade öron och raska steg. Lite spring i benen fanns det allt, men han är ganska lätt att tukta och efter lite 'backa-och-gå-fram' så var det matte som bestämde igen :-)
Väl nere i ridhuset fick han vänta i en box tills ridskolehästarna skrittat klart och såsmånigom lämnade ridhuset. Det var MYCKET frustrerande att bli lämnad 'själv' i en box och att det dessutom var hästar i ridhuset, tyckte unge herrn. Fast han blev ganska uppjagad så följde han med mig ganska snällt runt ett varv i ridhuset.
När jag sen släppte blir det förståss rally-kalle som vanligt och jag kan säga att det är inga som helt fel på underlaget i ridhuset!!! ha ha
När han sprungit klart kommer han alltid fram till matte igen och sen skrittar vi av, utam grimskaft, nått nått varv innan det blir rask pronmenad tillbaks till stallet.
I kväll laddar jag inför Johan-träning. Wiii!
Kolla vad rund han äntligen blivit! Caspian i ridhuset feb-2011
Jag klev direkt in i hagen, tanken var att slänga in lite sly, som behändigt nog blivit averkat sisåsär 10 meter från hagen. MEN! Vad skådar mina ögon?! Zinnias ena framsko sitter på tre kvart! Halva skon satt utanför hoven och halva skon innaför. Efter några telefonsamtal och sms hittade jag både hjälp att dra av skon och att få den ditslagen igen. Härligt med hjälpsamma människor!
Powe-walken för Z blev inställd och istället tog jag med mig unge herr Vilde Bill. Han följde med sin matte med spetsade öron och raska steg. Lite spring i benen fanns det allt, men han är ganska lätt att tukta och efter lite 'backa-och-gå-fram' så var det matte som bestämde igen :-)
Väl nere i ridhuset fick han vänta i en box tills ridskolehästarna skrittat klart och såsmånigom lämnade ridhuset. Det var MYCKET frustrerande att bli lämnad 'själv' i en box och att det dessutom var hästar i ridhuset, tyckte unge herrn. Fast han blev ganska uppjagad så följde han med mig ganska snällt runt ett varv i ridhuset.
När jag sen släppte blir det förståss rally-kalle som vanligt och jag kan säga att det är inga som helt fel på underlaget i ridhuset!!! ha ha
När han sprungit klart kommer han alltid fram till matte igen och sen skrittar vi av, utam grimskaft, nått nått varv innan det blir rask pronmenad tillbaks till stallet.
I kväll laddar jag inför Johan-träning. Wiii!
Kolla vad rund han äntligen blivit! Caspian i ridhuset feb-2011
Kommentarer
Postat av: Elinor
Va go o social han var! Sprang fram för att hälsa direkt när han såg att det stod någon på läktaren.
Postat av: Linda
Ha ha, ja han ÄLSKAR alla människor och skippar gärna maten för att komma fram och hälsa och mysa. Grannen till stallet sa att han ibland känner sig iaktagen och när han vänder sig om står Caspian där och kollar :-)))
Trackback
