Caspian har flyttat hem
Jag fick en liten rapport om hur han skött sig (bra) och om hur de jobbat med honom under denna dryga månad. Sen longerade Karin några varv innan jag fick hjälpa henne upp på ryggen.
Hon visade skritt, trav och tom galopp och Caspian skötte sig jättebra och fattade rätt galopp och joggade runt fyrkantspåret hur världsvant som helst :-)
Sen blev det min tur! Så efter lite övertalning klättrade jag faktiskt upp och skrittade några varv. Provade även på att trava längst långsidorna och han skötte sig så himla bra.
Det är ju en liten omställning att hoppa upp på en unghäst som mestadels är riden med 'rösten' ocvh allltså inte förstår vare sig skänkel och tygel ordentligt. Man måste vara väldigt tydlig i sin hjälpgivning och man måste renodla och bara använda en hjälp i taget. Jag kan säga att det inte var lika lätt att rida på 4-kanten som det såg ut :-)
Resan hem till Karlskoga gick såklart bra och Caspian är nu inkvarterad i sin box ute i Gottebol och jag tror minsann att han trivs.
Min förtsa ridtur på Caspian, Kvinnersta 8 dec-2011
Caspian bor på Kvinnerstaskolan
Detta var första gången han reste ensam med mellanvägg och han tog även detta med ro och stod som ett ljus hela vägen.
Väl framme lastade vi ur och stoppade in honom i en ny box, där han får kampera tillsammans med den andra
2½ åringen som ska göra samma 'resa'.
Här på Kvinnerstaskolan är de lämnade i Karins goda omvårdnad, där hon tillsammans med Kvinnerstas elever ska ge honom grundutbildning.
Han kommer under ca en månads tid att bli löshoppad, longerad och förhoppningsvis riden ialla tre gångarter, innan han flyttar tillbaka till Karlskoga och Gottebol och får en välförjänt vila. Sen väntar 3-års testet nästa år.
Westernridning
Vägarna runt stallet är inte speciellt trafikerade och de få bilar som man, i undantagsfall möter, visar alltid (!)m hänsyn, så det kändes som sagt som att det var dags att prova.
Jag hade lite huvudbryderi angående om Caspian skulle gå i grimma eller träns, han har ju visserligen haft träns ett par gånger, men jag har då haft grimman utanpå, så han är inte van vid att bli ledd i bett.
Jag bestämde mig ändå för att låta honom ha träns och delta och istället för att jag skulle trassla in mig i en lång longerlina så valde jag ett extralångt 'western-grimskaft'.
Jag lyckades få både Zinnia och Caspian att stå still medans jag klättrade upp på Zinnia och sen bar det iväg! Zinnia är ju trygg i de flesta situationer och Caspian följde snällt med, han är ju dessutom ganska van att traska i Zinnias fotspår, så detta var ingen direkt världsrevolution för nån av hästarna.
Vi tog vägen ner mot ridhuset och sedan vidare ner runt sjön, sen passade vi även på att trava ett varv runt fotbollsplanen, bara för att testa om det gick och det gjorde det.
Sen fick Caspian en välbehövlig avborstning och han såg faktiskt lite trött ut när han fick komma in i boxen och mumsa på eftermiddagshöet. Orken tar snabbt slut när man bara är 2½ år!
Kedjereaktion
Det beror inte på att han är så väldigt bångstyrig utan anledningen är att jag alltid tar både han och Zinnia samtidigt. På morgonen har jag dessutom en ikeasäck med hö med samtidigt och det gör det betydligt enklare att hantera en lite 'bänglig' unghäst på detta sätt.
Häromdagen hämtade jag som vanligt bägge hästarna i hagen. Påvägen börjar Caspian att snappa åt sig en mumfull gräs här och där. Han gjorde detta såpass snabbt att han aldrig stannade till och jag lät honom därför hållas.
När vi var påväg nerför backen och hade väl sisådär 30 m kvar gör han samma sak igen, med påföljd att han samtidigt trampar till på grimskaftet och kedjan snäpper av! Helt obekymrad fortsätter han sin promenad, före mig och Zinnia och traskar in i stallet och in i sin box och börjar knapra på sin eftermiddagskraft, ha ha.
Jag kan ju tillägga att kraftfodret är väldigt viktigt för unge herrn :-D
Det var givetvis DUMT att tillåta honom att äta under promenaden när jag dessutom hade jag en häst till i släptåg och det visade sig också genom att jag inte var snabb nog att hindra feltrampet på kedjan.
Hur som helst så gick allt bra även om jag måste införskaffa en ny kedja!
Jag gjorde det!
I måndags kväll fick Caspians hovar en omgång med raspen, han har slitit dem ganska ojämt så det var välbehövligt.
Som tur var hade jag en hovslagaraspirant som tog det 'värsta' efter hemkomsten från betet. Vi övade även på att stretcha benet och hoven framåt, och denna gång fungerade det utan några som helst protester.
I går, efter sedvanlig mockning, vattenpåfyllning och foder-iordningställande bestämde jag mig för att prova att hänga på Caspian igen.
Jag började, som förra gången, att ställa upp honom på gången och sen ställde jag pallen på sidan och hängde mig över och klappade honom på andra sidan. Han ville väldigt gärna backa nått steg, för att komma åt matte lite bättre, vilket resulterade att jag fick hoppa ner från pallen och flytta fram honom. Vi upprepade denna procedur några gånger, tills han kunde stå stilla.
Då hoppade jag upp och hängde ordentligt över ryggen, samma sak hände här, han tog ett steg tillbaks och svängde undan rumpan så jag blev tvungen att hoppa ner.
Han var fortfarande inte ett dugg bekymrade över att jag hängde på honom. Vid nästa försök stod han helt still när jag hoppade upp och njöt istället i fulla drag av att jag kliade honom på halsen och myrsloksläppen kom fram :-)
Då lade jag helt sonika vänsterrbent över ryggen och gled upp och satte mig framåtlutad och fortsatte klia honom.
Vad tror ni hände? Ingenting! Caspian fortsatte bara att njuta av att bli kliad. Han är verkligen så himla cool!
Det var en otroligt häftig känsla att sitta där på ryggen för första gången och det bubblade i hela magen av glädje!
Coolingen himself.
Hänga och klänga
Provade att hänga lite försiktigt på Caspian igår, först borstade jag lite och jäklar var skitig han är! Måste nog ta tag i det här med att vänja-2½-åring-som-aldrig-blivit-spolad-med-slang att bli just spolad med slang :-D
Jag stod iallfall på en pall och la mig försiktigt över ryggen och klappade honom på andra sidan och som allt annat så tyckte han inte detta var speciellet märkvärdigt. Särskilt inte som han fick en godis av medhjälparen.
Caspian i hagen -09.
Caspian 2 ½ år
Jag har ju hela tiden 'hejjat på' att Caspian har växt eftersom mamma Cherry endast är 162 cm hög. Cherrys mamma Electra är bara 159 cm och syster El Corsica (e.Corrado) är 159 cm, därför har jag räknat med att Cherry nog skulle lämna ganska små avkommor.
MEN Caspians halvbror El Lakej ligger runt 160 cm (?) och har en cob pappa ,Abelour Larrikinn, som bara är 152 cm. Även Electra och Corsica har avkommor efter samma hingst, och samtliga ligger runt 160cm.
Så jag börjar inse att Caspian inte alls kommer att bli så liten. Ännu mer spännande blir det att se hans halvsyskon som kommer 2012!
Vi mätte Caspian innan sommarbetet och han var då, som 2-åring, 164 cm i manken, och han var då ganska jämn fram och bak.
Nu när han kom hem från betet såg jag att bakdelen rusat iväg igen :-O och jag vågade knappt mäta honom. Måtstocken visade dock på 164 cm fram och 165 cm bak, så det kändes lite bättre, om det nu stämmer :-)
Caspian på promenad för första gången med sadel.
Coolingen Caspian
Caspian och Zinnia fick följa med på promenad på tisdagskvällen och Caspian fick dagen till ära ha sadel och träns.
Träns (med grimma över) har han haft några gånger och sadel la jag ju på någon gång innan sommaren.
Jag sadlade ungefär som man gör på en van häst, slängde på schabraket och la sedan på sadel och spände sadelgjorden. Jag valde en gjord med magplatta som fördelar trycket lite mera och för att undvika ev. sadeltvång.
Givetvis behövde jag inte oroa mig, han brydde sig inte nämnvärt, de enda reaktionerna var att han trampade omkring lite och lade ena örat lite bakåt. Så fort jag klappade honom slappnade han av.
Ute på stallplan drog jag åt gjorden ytterligare och sen klev vi iväg. Unghästen först och Zinnia lite uttråkat efteråt, ha ha.
Det första otäcka vi stötte på var en kabeltrumma och lite traktorer som stod parkerat* utanför hembyggsgården.
Jätteläskigt tyckte Caspian och jag kunde återigen konstaera att det finns lite mera nerv i honom än i hans mor, som aldrig skulle ha drömt om att reagera på dyl. Han är ändå ganska sansad och när han väl fått titta lite, så kunde han nästan kliva fram och nosa på det otäcka.
Efter ungefär halva promenaden släppte jag ner stigbyglarna som fick hänga och dingla och det brydde han sig inte alls om. Jag klappade även lite hårdhänt på sadel, för att vänja honom vid lite ljud och rörelse på ryggen, medan vi gick och då åkte det där örat lite bakåt igen.
Summa sumarum så tycker jag att han är är en riktig cooling!
Caspian på löshoppningsträning våren 2011.
*Jag passar på att göra lite reklam för oss på karlskoga stadsnät: Knutsbol får nämligen snart tillgång till Karlskoga Stadsnät när vi tillsammans Degerfors Energi förlägger fiber.
Uppdatering Caspi
Caspian går mest i hagen och latar sig men häromdagen tog vi in och mätte honom, och han är ca 164 cm fram och 165 bak :-O
Kommer jag att få en jättehäst?!
Caspian e.Cartier juni-11
Löshoppning
Tyvärr blev inte bilderna så bra (felinställd kamera), men ska bjuda på en filmsnutt såsmåningom.
Hoppviljan var det inget fel på iallfall, så fort vi släppte Caspian lös så bar det iväg över bommarna. Hellre än bra kan man säga.
Innan vi hann hejda honom brände han iväg över bommarna, åt fel hål, ha ha.
Lillprinsen
Han ser mer ut som en myslok när han kniper ihop hela näsan av njutning.
Jag har inte haft mätkäppen framme på ett tag, men han är helt klart fortfrande överbyggd i bak, så jag kan vara säker på att han kommer fortsätta att växa. Tänk, det var inte så länge sen jag var glad för varje centimeter, medans jag nu undrar lite vart det kommer bära iväg?
Mer Cartier i topp
Båda dessa fick även klass 1 i dressyr.
Sammanlagt visades 6 st 3-åringar efter Cartier och de vi såg, var genomgående snygga, och alla hade minst 8 på typ tex, och var ofta mörkbruna.
Jag tror även att vi har kommit fram till ett bra upplägg angående Caspian fortsatta utbildning, han kommer att vara i gott sällskap, om man säger så, men mer om det senare :-)
Caskoj's Caresso e. Cartier ue.Favorit-Marino 49p och dressyrdiplom
Cartier-avkommor på 3-års test
Det är jättespännade att se hur de utvecklas!
Cartier har i år lämnat 'hemmastationen' på Eklunda och är stationerad på Flyinge.
De skriver: 'Cartiers första svenskfödda kull 3-åringar ser mycket lovande ut med rörliga flotta avkommor som hoppar fantastiskt villigt och som ärvt Cartiers härliga temperament'. Det låter ju lovande!
En Cartier-avkomma, Captain Ior, gick fantastikt bra i Strömsholm förra helgen, jag kan gissa att det är samma hingst som även blev rekommenderade vidare från rådgivande dbedömning till Bruksprov(?).
Den fick dubbeldiplom och var tvåa av gångarthästarna och VANN hoppningen genom att hoppa 10-10.
Den imponerande poängraden lyder:
(Så man kan väl säga att Caspian har lite att leva upp till ;-) )
Typ HHB Extr Skritt TravGalopp
9 8 8 8 9 9 = 51p dressyr
Typ HHB ExtrGalopp TeknT.emp
9 8 8 9 10 10 = 54 p hoppning
Caspian sommaren 2009
Löshoppning i Hova
I går bar det av med lilleman, dvs Caspian, på löshoppning. Det är nyttigt även för en liten 2-åring att miljöträna och åka transport alldeles själv!
Han skötte sig JÄTTEBRA!
Gick snällt, om än lite försiktigt, in i transporten på första försöket och stod sen snällt hela vägen ner till Hova, där vi lastade ur. Hn tyckte det var otäckt att backa ut på lämmen och flyttade kroppen utan att flytta bakbenen :-) men efter lite klappar och lite övertalning kom vi ut.
Vi var precis i tid och fick gå in i ridhuset nästan direkt. Efter ett varv därinne hade han slappnat av och skrittade på som vilken världsvan häst som helst. Vi fick ändå gott om tid på oss och skrittade runt flera varv innan det var dags att släppa honom.
För första gången släppte vi honom mitt på långsidan före hindren, som de två första gångerna bara var bommar på backen. Lars-Magnus var piskförare och ytterligare en tjej med långpisk kunde driva på efter hindret. Vi skramlade med godishinken så han fick stanna på samma ställe som vi släppte honom.
De första gångerna var han lite loj och travade på ganska oengagerat, men efter hand började
han förstå vad han skulle göra och han avslutade med ett par fina språng och bra bjudning och det märktes att han var mycket nöjd med sig själv. Sen lastade vi och åkte hem lika okomlicerat som vi kom dit!
Duktiga lill-killen!
Caspian löshoppar, oct 2010
